Jag lever livet som det ska vara för tillfället.
Trots att allt inte är en dans på rosor med plugg, så känner jag att jag gör rätt, och att jag är på rätt plats.
Jag älskar mitt liv i USA, mitt liv på college och mitt val att studera film produktion. (Även om jag för tillfället inte läser så mycket av just det.)
Jag älskar mitt liv just nu helt enkelt.
Men.
Trots detta så kan jag inte låta bli att sakna lite av den Jonatan jag var för 4-8 år sedan.
Jag är absolut inte missnöjd med mig nu. Det handlar inte om att jag att jag inte gillar det jag är idag.
Men jag saknar vissa bitar av mig själv som jag inte tycker finns här längre, som fanns förr.
Både i beteènde och fysiska attribut.
Får försöka ta tillbaka lite av det. Men vissa saker går kanske inte.
Saker och kanske främst människor förändras med tiden, är det inte så?
Är inte ledsen om det låter så. Jag bara tänker lite för mycket ibland.
Med ändå gott humör
Christer Ulfbåge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar