Jag Är "The Black Eminem"

Okej, jag ber om ursäkt för inlägget på förhand.

Talet gick faktiskt över förväntan.
Själva talet sög ju förmodligen balle dock.
Men leveransen var som sagt över förväntan. (men då ska det väl slås fast att för att slå mina förväntningar krävdes mest att jag INTE skulle skita eller pissa på mig.)
Jag kom ihåg dom flesta av mina poänger och följde den strukturen jag byggt upp innan.

Rösten var dock på den såkallade bristningsgränsen, vilket kändes mindre bra.
Jag har fortfarande inte vant mig vid det här, och om jag ska vara ärlig så förstår jag inte ens vad som händer. Jag som aldrig har haft problem att tala inför folk, och som t.om stod framför hela högstadieskolan på i runda slängar 4-500 elever (minns visserligen inte riktigt, men något sånt tror jag antalet elever på NivrenaSkolan var på den tiden..) och pratade fler än en gång.
Det stör mig så oerhört att jag helt plötsligt blivit något av det exakt motsatte som jag var då.

Språket är självklart en faktor, men jag tror ändå inte att jag skulle varit så förbannat harig och nervös då som jag är nu.
Men. Nu är första talet avklarat, och nu kan det förhoppningsvis bara gå uppåt.
Ska bli sjukt kul att höra vad Cameron har att säga, och jag tror han kan hjälpa mig att åtminstone börja komma tillbaka till den orädda människa jag en gång var.

Till råga på allt så hade jag ju "English 110" ikväll.
Jag känner mig seriöst efterbliven på dom lektionerna. Alltså på riktigt. Jag känner mig så sjukt dum och okunnig (ingenting emot "efterblivna", love respect, och allt det där!).
Jag vill inte läsa den skiten mer. Men nu måste jag ju. Det är för sent att välja något annat och jag måste ha den för att få ihop dom "creditsen" jag måste ha för att få behålla mitt visum.

Men jag kan säga såhär. Allt utöver ett "F" i den kursen är vinst och 3 poäng för mig.
Jag kommer jubla mig harmynt om jag skulle lyckas med miraklet att få ett "D".

Ja, som ni som känner mig märker är jag inte särskilt munter för tillfället.
Och det stör mig också, för det går ut över alla kurser och livet i stort för tillfället, och det suger också balle, och gör mig ännu mer irriterad.


Måste förmodligen lyckas få till sömn och mat mycket bättre om jag ska klara det här halvåret.

Sov inatt kanske 4 timmar, och visserligen runt 6 timmar förra natten, för att natten innan det vara nere på ungefär 3-4 igen.
Dessutom sköter jag matvanor skamligt dåligt.
Sitter nu, 21:59 och har precis ätit mitt första mål mat för dagen, en skål med "Top Ramen"s bästa nudlar och nån smörgås till. Det håller inte.
Men jag blir så sjukt stressad och "nedåt" när det är som det är så jag pallar liksom inte göra någon mat osv osv. Och samtidigt så har väl det direkt koppling till ATT jag blir som jag blir, då jag inte har någon energi och är trött hela tiden.

Jaja, en dag kvar med "Tennis" och "Writing For TV". Klart bästa dagen.
Sen försöker vi ladda om, läsa ikapp i helgen, för att komma tillbaka som ny till nästa vecka av skola.

Hoppas ni inte drogs med för mycket i mitt klagande

/Leif Boork