Välkommen Till Kebabstugan

Har bara ett kort meddelande som dom som av någon anledning fortfarande klickar sig in på bloggen kan få ta del av.

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer hem till Sundsvall och Sverige i jul och åker inte tillbaka för en vårtermin i Santa Barbara.

/Anders Eklund

Min Min Min

Skiter i att blogga för tillfället, då jag känner att jag har en liten downperiod och vet att om jag skriver kommer det just nu bara bli en massa klagande och självömkande skit. Och jag känner att det varit nog med negativa skit-inlägg här på bloggen. Och jag gillar egentligen inte att skriva ut för mycket känslor osv för alla att läsa. Dessa perioder brukar ju släppa efter ett tag så förhoppningsvis är detta fallet även denna gång, så vi kan väl hålla tummarna för att bloggen kommer igång igen då.

/Helge Skoog

Ett Kattliv Är Inget Värdigt Liv

Jo. Att jag tänkte att nu är det dags för ett inlägg igen.

Jag har nämligen fått en idé som förmodligen skulle få dom bästa idémakarna stumma.
Och egentligen är det väl dumdristigt av mig att lufta mina briljanta idéer här på bloggen pga stöldrisken. Men just denna idé har jag ingenting emot att någon stjäl, lånar, piratkopierar eller liknande substitut.

Så. Vad är det för briljant idé? Jo, det ska jag tala om, och håll i er nu.

Tänk om det skulle finnas en nattklubb som bara spelade samma låt hela tiden? Enformigt tänker säkert vissa. Briljant säger jag. Snacka om att sätta en profil på sin klubb.

Och så mycket enklare det skulle bli för alla DJs. En låt, that's it. Och eftersom att alla vet detta när dom kommer till klubben (och vet dom inte, blir dom snabbt varse), så slipper man alla dåliga önskelåtar från t.ex hormonstinna, överfulla, päronformade kvinnor i 30-40års åldern (för att hålla någon slags PK-nivå här på bloggen så får jag väl tillägga att det förmodligen sker dåliga önskemål om låtar från dom flesta samhällsgrupperna, men om jag får lov att generalisera så känns nämnda grupp överrepresenterad). Och skulle någon mot förmodan ändå inte förstå konceptet och göra misstaget att önska något annat än just utvalda låt, så blir man utslängd utan undantag. Enkelt va?

Vad för låtar kan man tänkas ha på en sån klubb då? Ja, självklart vilken som helst som man tror det finns en målgrupp för. Men man bör väl ha i åtanke att den ska spelas kväll efter kväll, vecka efter vecka, så vilken låt som helst passar nog inte. Man bör väl för att nämna något inte ha med låtar som folk snabbt känner blir uttråkande. Så i stort sett all radiopop går väl mer eller mindre fetbort direkt. Jag känner dessutom (och detta är min högst amatörmässiga åsikt) att man förmodligen ska tänka till en extra gång då det gäller låtar med text, då jag får för mig att upprepnings-känslan blir maximerad när man dessutom får höra samma text gång på gång.

Jag vet iallafall vilken låt jag skulle välja, och det är den låt som jag tänkte på när jag kom på denna hutlöst banbrytande idé. Och när jag har pengar till det så ska hjulet sättas i rullning. Kanske kommer min klubb i en by nära dig. Och då vill jag faktiskt uppmuntra alla som har möjlighet att åtminstone testa.

Tackar för ordet!
/Bengt Palmers

Det är självklart den klassiska "Epic Sax Guy" mitt val faller på!
(just detta klipp är 10 timmar med samma slinga, I dare you to listen to it all) 

                                    

Aj Aj

Jag vet inte riktigt vad jag håller på med för tillfället.


/Henry Bronett

Dags Att Bryta Ner Det Här I Atomer

Jo, att jag tänkte att det kanske kunde vara på sin plats med ett litet inlägg här på bloggen, kanske.

Vi får se vad det blir för kvalitet då jag inte har något klart på förhand vad jag ska skriva om. Kan mycket väl bli ett ordbajsande på mycket avancerad nivå. Välkommen.

Klockan här är natt. Lördag natt för att vara exakt. Och exakt är det ju bra att vara om man vill undvika missförstånd.

Jag håller fortfarande på lite med mitt tal som jag ska hålla på måndag. Och av någon anledning jobbar jag bäst och är mest kreativ på natten. Vet inte varför faktiskt.

Det som är svårt när man ska hålla ett relativt kort tal om en person, är ju att när man letar information, bara kan ta med ytskrapet i sitt tal. Fem minuter och försöka få med så mycket som möjligt om en person som Frank Zappa är inte lätt. Speciellt inte då vi måste ha 3 delar i talet, vilket innebär att man får ta ännu mer ytskrap från tre olika områden (i mitt fall, privatliv, musikalisk karriär och medverkan i samhällsdebatter). Tre timmar vore mer passande om jag skulle lyckas få med allting som jag tycker är intressant. Jag är dock ganska säker på att mina klasskamrater i ett sådant läge inte skulle se det som lika intressant som mig och således skulle anordna en protestaktion inspirerad av t.ex AFA (eller annan valfri efterbliven organisation som inte förstår värdet i demokrati eller våra grundlagar). Dessutom hade jag nog inte fått något bra betyg på det talet då jag med råge överskridit tidsramen vi fått. Så jag får nog gott hålla mig till dom fem minuter jag blivit tilldelad. Och ska man försöka se det hela någorlunda nyktert, så är det väl illa nog att få stå framför klassen och försöka låta oberörd när man i själva verket är vettskrämd, i fem minuter.

Jag tackade faktiskt nej till några bägare med vänner längre ner på gatan bara för att vara hemma och plugga ikväll. En lördag. Kväll. Vem kunde trott att den dagen skulle komma.



Haha, sitter här nu på söndagskvällen och hittade den här fliken från inatt. Glömde visst skriva klart och posta det här inlägget..

Jag sitter nu och har en paus i det eviga talet. Lyssnar på Soran Ismails sommarprat i p1 från i somras. Minns att jag tänkte att jag skulle lyssna på det men tydligen valde det minnet, likt gemene svensk mellan 17-30, att åka på en två månaders asien-semester. Först nu kom det tillbaka. Så nu lyssnar jag. Har visserligen bara lyssnat igenom ungefär hälften. Men det är sjukt bra. Soran är ju en för mig stor favorit sedan några år tillbaka. Flera faktorer spelar in. Främst, för att jag tycker han är sjukt rolig som komiker. Dessutom för att han verkar vara mycket vettig och skön som person. Sedan att Soran är stor Liverpool-supporter spelar ju självklart in i favoritskapet, antar jag.

Ja, ordbajs blev det, och dessutom uppdelat på två dagar. Kreativt.

Mvh
/ Jonas Wahlström

Ska Vi Plocka Muskot I Din Trädgård

Ja, det är mycket nu.

Så av olika anledningar har inte orken eller lusten till att blogga funnits.
Men det är nog ett mönster vi får lära oss leva med. Jag, bloggen och ni trogna läsare! (hej mamma!)
Lära oss att under vissa perioder sprutar det ut inlägg, och ibland sitter det lite längre in, och tar lite längre tid emellan.

Ska inte skriva nå värst mycket nu heller, då jag alldeles snart ska gå på lektion. English 110 står på schemat, och jag ser inte fram emot det.

Snart dags för tal nummer två i Public Speaking också. Jag ska hålla mitt på första passet redan på måndag. Det är ett så kallat informativt tal vi ska hålla, vilket helt enkelt innebär att vi ska informera om något utan att på något sätt själv ta någon som helst ståndpunkt.
Jag ska hålla mitt tal om, en av mina stora idoler och förebilder i livet, Frank Zappa.
Pitchade idén för vår lärare idag, och han tyckte det var en skitbra idé. Kul.

Har dessutom midterm i Introduction To Film på onsdag till veckan. Midterm är ett av två prov man har i dom flesta kurserna varje termin. Ett som man gör ungefär i mitten av terminen (Midterm) och ett som man gör precis i slutet (Final). På proven går man oftast igenom det teoretiska man fram till det datumet gått igenom. Jag hoppas och tror att jag ska klara det bra dock.

Nu ska jag försöka samla energi och om ungefär 20 minuter gå till lektionen. Inte nog med att det är det svåraste ämnet att motivera sig till, pga ämnet i sig. Lektionstiden är ju dessutom mellan 18-21 på onsdagskvällarna, vilket även det gör sitt till att sänka möjligheten att bli taggad.

Ska försöka slänga in några kortare inlägg under down-perioderna (som med all säkerhet kommer komma) så att ni ändå vet att jag lever.

Tack för ordet!
Samuel Fröler

Hemmakväll Med Holken

Alltså. 



Vi har haft en kort period här i Santa Barbara nu när det inte varit skitvarmt, även om det inte varit kallt heller. (speciellt inte om man mäter med svensk måttkopp. Centiliter.) 



Men nu har det blivit snuskigt varmt på dagarna igen. Det är såhär varmt så att man skäms lite över att klaga på det. Och missförstå mig rätt, jag älskar att det aldrig blir svensk (läs norrländsk) bitkyla här. Och jag älskar att det mestadels är sol och varmt. Det är helt underbart. Så just därför skäms jag lite när jag klagar på det. För det är ju verkligen fantastiskt egentligen. Och jag som knappt längre ser någon som helst tjusning i att gå ut en svensk vinterdag och känna skinnet i kinderna krulla sig. Det enda jag fortfarande verkligen gillar med svensk vinter är hur fint det kan vara ibland, men det blir ju mer och mer en raritet det också pga alla skit-vintrar som om möjligt är ännu värre. Så borde inte jag vara nöjd? Jo, men när man inte är ledig och måste vara i skolan och gå på lektioner osv, då är det faktiskt ganska jobbigt med värmen ibland. Speciellt om man har lite bråttom till en lektion och måste gå med raska steg eller liknande substitut för att ta sig fram snabbast möjligt med hjälp av sina tappra apostlahästar. Nu hoppas jag att ingen får för sig att jag skulle ha bråttom någon gång, då det ju i stort sett var jag som uppfann fenomenet att "komma i tid", men rent hypotetiskt kan det ju hända. Och då skulle man ju självklart bli oerhört varm i detta väder, och för en som alltid har svettats i paritet med en Tomas Brolin på bikram yoga är det inte något roligt att komma till lektionen och svettas som en heroinist på avgiftning. Nu är det ju tur att jag aldrig är sen och därav sällan har bråttom. Nästan. Typ. Ungefär.



Dessutom.



Jag som normalt dricker ungefär 2392,4 liter vatten om dagen dricker ju sanslöst mycket när det är så varmt. Därför är det nästan så att jag tar åt mig personligen när kranvattnet i det här landet smakar socka. Jag vet att många här dricker det direkt ur kranen, men för mig, som ju faktiskt skulle vilja se mig själv som lite av en vattnets Carl Jan Granqvist, funkar inte det. Nej, jag är dömd att kånka dunk efter dunk med riktigt dricksvatten från affären, som även om det inte är någon maraton-distans, ligger en god promenad ifrån vår lägenhet (lyckligtvis går det ju bussar som man kan ta, men ändå). 


Jag har starka funderingar på att hyra in en sån vattenautomat som vi hyrde i lägenheten där jag bodde förra året. En sån med en stor vattenbehållare uppe på som bubblar sådär hemtrevligt då och då, och som alltid förser en med iskallt vatten. Det är inte så fasligt dyrt att hyra en sådan, och som tillägg till det, dessutom få dessa vattenbehållare på 5 gallon (ungefär 19 liter) hemkörda till dörren med jämna mellanrum. Håller just nu på och velar fram och tillbaka om det skulle vara värt det. Den stora anledningen till att jag tvekar är för att Johannes och Sebastian som jag delar lägenheten med inte tycker det är värt det, då dom tydligen inte har något emot att dricka kiss (alltså vattnet ur kranen). Men jag kanske hyr en och ställer här inne på mitt rum. Jag håller på att gå under när man inte har något att dricka hemma, men ingen tid att åka och köpa finns. Att gå törstig i värmen är ungefär 10.000 gånger värre än att gå hungrig (statistiskt bevisat, av mig).


Som avslutning vill jag bara komma med en rättelse och ursäkt som för mig är ytterst pinsam. I mina två senaste inlägg om saknad skrev jag bland annat om "Himlen Är Oskyldigt Blå", som Malva och Linda sjöng på morfars begravning. Det har visat sig att mitt minne svikit mig och att det var på mormors begravning dom sjöng den. Som sagt, ytterst pinsamt misstag, men egentligen gör det ingen skillnad. Allt jag skrev gäller såväl morfar som mormor. Ville bara rätta till mitt misstag, utan att gå in och tjuv-ändra i inlägget, vilket ju förmodligen bara hade varit konstigt. Så, sången sjöngs på mormors begravning, inget annat. Men allt jag skrev går för dom båda.

Med vänliga hälsningar
En något generad Brigitte Bardot