Japanska skrik

Tom Selleck som Magnum P.I
Vilken mustasch va?!

Som många av er läsare vet, är jag mitt i en odling av en mustasch med mål att få den att likna mustaschernas mustasch, Tom Sellecks (Magnum P.I) mustasch. Får se hur nära man kommer. Att ens närma sig den mustaschen lär ju vara en livslång uppgift.

Hur som helst.

Jag har alltså för tillfället en mustasch. Jag själv gör mest detta för att det är en rolig grej, och bryr mig faktiskt mindre om hur det ser ut, även om det nu har blivit en vanesak också.

Det hela började helt slumpartat dessutom. Någon av dom första veckorna jag var här i staterna, och jag skulle med min hårtrimmer (som jag alltid rakade mig förr, för att inte bli babyslät) trimma skägget litegrann inför en kalaskväll. Jag började trimma, men då jag gjort halva ansiktet så orkade inte trimmern mer. Batteriet var slut, och jag plockade fram laddaren. Laddaren ville då inte ladda upp trimmern till mitt stora förtret. Jag bönade och bad, men laddaren fortsatte vägra, och valde lite senare låta mig förstå att han inte kunde pga att vi i sverige har en strömstyrka på 240V och här i amerikatt kör dom på 110V. En laddare bör kunna köra båda, men då det verkar som att min laddare slackat i skolan och bara lärt sig att ladda på 240V, fick jag snällt acceptera att det inte blev någon mer trimning med den.
Jag frågade istället mina då helt nya roomates om någon av dom hade en rakhyvel eller liknande jag kunde låna, för gå ut på galej med halva ansiktet fortfarande ansiktsbehårat går ju inte.
Johannes kom till min undsättning med svaret att jag fick låna hans rakapparat.

Men som allt här i världen, var det självklart inte gratis att låna den.
Johannes är en helcrazy kille, så hans krav för att låna ut apparaten var att jag skulle raka allt utom mustaschen.

Sagt och gjort, och här sitter jag nu.

Vidare har jag märkt att det faktiskt är en sjukt bra conversation-starter att ha mustasch.

Det är inte sällan det händer att helt random människor kommer fram och slänger ur sig kommentarer som "Thats a nice mustasch!" eller "Maaan! You got a mustasch!!" (på den senare kommentaren, som faktiskt kommer oväntat ofta måste jag komma ihåg att i fortsättningen låta jätteförvånad och bli överdrivet rädd när jag inser att det faktiskt är som dom säger, att jag ju faktiskt har mustasch).
Detta händer, när man går på stan, på skolan, på bussen och kanske främst när man är ute på galej.
Speciellt sedan jag köpte min keps, som även den har en mustasch tryckt på (med tillhörande lösmustasch, vilken även den är en given partyhöjare).

Summa summarum, mer mustasch till folket.

Igår kom det fram någon random snubbe till mig i kafeterian och utbrast: "Duuuuude!! Double moustasche! Coool!" (syftandes på att jag både hade en riktig och en på kipsen).
Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag tackade lite försiktigt och gick sen vidare.
Eller vidare och vidare.. Jag hann ta kanske 4 steg så blev jag stoppad av en annan kille, som tydligen går i min "Video Production"-klass.
Han frågade mig bara rakt ut om jag hade skådespelat någonting.
Jag svarade att det har jag väl inte gjort direkt. Hans följdfråga på det blev om jag VILLE skådespela.
Jag svarade återigen halvförsiktigt att jag inte visste riktigt om jag var något bra på det.
Detta uppfattade han nog inte riktigt, då han utbrast "Yeah! Awsome!".
Sen berättade han att han tänkte skriva ett treatment till en film (så som jag och Carl gjort ett manus till den klassen), där han ville basera karaktärerna på mig och "den asiatiska tjejen som satt bredvid mig i klassrummet" (vilken är en tjej som heter Reiku som jag läst några klasser med innan osv).
Jag visste faktiskt inte riktigt vad jag skulle svara på det, så jag bara svarade typ "ehm, ok..".
Och då sa han igen, "YEAH! Awsome man! I'm "namn jag inte minns"!", sen gick han.

Var halvrandom. Sjukt om han till på tisdag har skrivit ett manus där han skrivit en roll åt mig.
Vet inte riktigt hur jag skulle ställa mig till det faktiskt.

Ikväll vill folk ha med mig på galej.
Får se hur det blir med den saken.