fredag 19 augusti 2011

I den blindes ögon är vi alla svarta!

Dagarna flyter på rätt obemärkt nu.

Man går inte runt och snubblar på trottoaren för att man går och tittar på allt annat än vart man går, man går lite mer på rutin till dom ställena man lärt känna osv.
Får hoppas att det inte riktigt innebär att allt här blir vardag direkt. Har gått lite väl för fort för det tycker jag.
Fast å andra sidan så har man fortfarande mycket oupptäckt osv, så det bör inte vara någon fara!

Alltså, allt är fortfarande sjukt fint och man går ofta och njuter, men inte riktigt på samma sätt som första veckan ändå. Men det handlar väl mycket om att man gått dom vägarna man lärt sig, så det blir inte så mycket olika osv. Får börja prova lite nytt, för än har jag inte sett ens hälften av allt som finns att se.

Jag är ju dessutom fullt medveten om att detta kommer vara min vardag, så allt kommer ju inte kännas jättespännande och nytt hela tiden såklart.

Jag kommer nog skriva litegrann, speciellt nu i början, om alla olikheter här i jämförelse med Sverige.
Tänkte skriva ett inlägg om inställning till alkohol och knark inom kort t.ex.

Until then, betänk denna mening; Haru Hunne Bunne Hunn!




3 kommentarer:

Henri sa...

Du har varit där i en vecka och redan börjat knarka!? Det kallar jag Essviksanda det;)

Botvind sa...

Haha, good point Henri.
Lite dåligt skrivet av mig.

För att lugna barn och föräldrar som månne tolka detta liknande kan ett förtydligande vara på sin plats.

Det jag menar är självklart att jag tänkt skriva om inställningen till alkohol och knark i USA gentemot Sverige. :)

Botvind sa...

och som sent tillägg så har jag ju faktiskt varit här i 3 veckor nu. :)